Aaauuguusti
Månaden är inte slut men känns plötsligt som den varat en evighet. Så mycket hann hända på en vecka ( nummer ett av två sena, mycket efterlängtade semesterveckor!)
Efter en väldigt varm dag hängde jag med en vän på bad. Vi satt under ytan, på botten alltså, i en timme. Svaaalka! Sen åkte vi hem
Vi återbesökte Skärgårdsvåfflan på Femöre utanför Oxelösund. Lika maffigt och mättande som sist.
Utforskade skogen omkring lite och tränade Mylo.
Brorsan och svägerskan kom bilandes ner från Norrland.
Återigen var det sån där hemsk värme, höll i sig. Vilken jobbig sommar det varit och värre lär det blir, snart kommer vi svettas på vintern och inte tror jag nån kommer hinna stoppa eländet i min livstid. Det var en passus
Vi tre åkte till Bergs slussar och köpte mat på Ica och så hade vi picnic. Tur att det finns bra, stora träd där vid kanalen. Bra skugga.
På kvällen sammanstrålade vi igen, nu även barn som finns i staden (utom Alex) på Merwah och snaskade libanesiskt mat tills vi sprack- alltså varför gör man misstaget att beställa för mycket " ja men kanske det inte är så mycket på varje fat i mezan/mezen" och så står man där....... överfull.
Dagen efter tog vi dem till Bahnhof Open New doors och nu var hundfamiljen med också
Dagen därpå var det Stockholmstripp.
Tjejerna bjöd på brunch på Eva's brunch på Söder, varm promenad till Gamla stan för medeltida stadsvandring, lite info om hur staden såg ut då, om folktro och död...... Lite så =)
Upp, upp till Södermalm igen och bort till Nytorget där det var gatufest med massa folk, musik och mat, lek för barn mm.
Lyckades hitta Susannes barn och barnbarn och efter en stund dök även S upp.
Det blev inte så lång stund för oss, tjejerna skulle bila hem och jag hade väskan i bilen. Så promenerade med dem till den och lyckades sedan hitta vägen till Mariaparken och fick krama min gamla vän Malin! Såg ut nästan precis som för mer än 20 år sen, då vi sågs sist. Underbart, så mysigt att ses.
Hon tog mig till södermälarstrandskajen där vi åt middag på en båt och pratade, pratade...så mycket att ta igen men ack så mycket kvar att prata om.
Hon följde mig till Skeppsbron och sen tog jag mig på egen hand resten av vägen till Berns där jag fick ett fint rum med välkomnande fruktfat och en kaffemaskin som jag inte lyckades bli vän med.....
Sov dessvärre inte så bra. Kände att jag inte mådde bra, hade haft besvär några dagar men avfärdat dem då det inte kändes som, men ändå visade sig vara- urinvägsinfekttion. Hade väldiga besvär väl på väg till Stockholm. Så dags att göra nåt då..... Men måndag morgon ringde jag njurmottagningen som bokade in urinprov o odling för dagen efter
Frukosten på Berns var bra, inte överdådig och inte så stor skillnad från "billigare kedjehotell" men jag var nöjd med det mesta och hade en rogivande morgon. Tog en sväng i omgivningen och fotade i Berzelii park bl.a
Sen var det dags att checka ut och promenerade till Centralen (fortfarande väldans varmt och plågsamt) för att möta upp Eva, min gamla trogna vän från gymnasiet och hon som fick mig till Cypern första gången! Det spelar ingen roll hur sällan vi ses, bara tar vid och fortsätter bluddra som förr i tiden. Vi har heller inte setts sen jag flyttade till Sverige så det är ett tag sen.
Vi åt lunch på stan efter att ha lämnat in min bag, så jag slapp släpa på den. Det blev några mysiga timmar och sen började vi gå mot "plattan", Susanne var på väg in och kom ifatt oss efter en stund. Eva kramade hej då och Susanne och jag gick en liten sväng. Svårt att hitta nånstans att sitta , hon är ännu mer petig än vad jag är, men vi satt o pratade en stund. Jag mådde inte bra och sen helt plötsligt saknar jag kvittot från bagageinlämningen! Måste ha glidit ur mobilplånboken i nåt läge. Då kunde jag inte slappna av och kände jag måste lösa det. S ville inte följa med ner på centralen så vi sa hej då och jag gav mig i kast med personalen vid skåpen. Det gick att få ut den mot beskrivning och en extra avgift. Jag hade ju glömt vilket skåp et var, tog fel på rad men han kunde söka på tider och kollade igenom alla incheckningar. Fick ut den till slut och gav mig av upp för att hita SJ-personal (givetvis var det på grund av hetta och annat, förseningar på de flesta tåg, även mitt hade annonserat försening) Lyckades bli ombokad till ett tidigare tåg, sen blev det försenat på vägen ca 1.5 timme eller nåt men jag var ändå hemma tidigare än om jag väntat.
På tåget kände jag även hur febern började krypa på....kanske hade den börjat tidigare men det var ju så in i bängen varmt att man kanske inte fattade.
Lyckades ta mig hem och mätte tempen. Jo, minsann från normal 36,3 var den 38,6 Steg sen än mer under natten.
På morronen när jag skulle till vårdcentralen med urinprov så var jag gungig och svag...och het! Fick inte tag i nån av tjejerna så jag tog mig dit (jag är inget om inte envis!)
Lite senare ringde de från njur, de hade inte svar på odlingen , det dröjer men jag hade bakterier både i urin och blod. Det var bara att bita i det sura äpplet och åka in till akuten, för att bli inskriven.
I väntrummet där började frossan och när jag kom in kunde de inte sticka mig för en infart för jag skakade så. Tredje personen lyckades och de satte både dropp och antibiotika intravenöst. Testades för Covid men det slapp jag visst den här gången.
Så småningom blev jag skjutsad upp till ett ledigt rum, det blev på mag-tarmavdelningen (man hamnar ju där det finns en ledig säng). Stod en liten välkomstkommitté på plats för att ta kontroller, ge mig kläder, fråga vad jag ville ha till middag och var allmänt supertrevliga och snälla!
Hade fortsatt hög feber tisdag-onsdag men torsdag hade den gett med sig helt och på fredag eftermiddag fick jag åka hem. De bytte intravenösa antibiotikan mot tabletter då de sett att crp:n sjunkit så pass bra och febern och jag mådde så mycket bättre.
Helt fantastiskt, nästan samtliga i personalen var så gulliga, kollade hur jag mådde, man fick frukost, fika, lunch, fika och middag och sen kvällsfika. Och bra mat! Sen var de ju inne för antibiotika vid olika tider, tog kontroller....så det var ett späckat schema.
Men skönt att komma hem ändå!
Sjukskrev mig så jag skulle slippa bli av med semesterdagarna. Var tillbaka på jobbet på måndan och hoppas att jag snart kan få de där dagarna tillbaka (eller omsatta till nya dagar, blir det ju)