Min alldeles fantastiska kväll

Sista veckan av semestern, alltså från hemkomst och till helgen efter,bestod mestadels av förberedelser.
Jag gjorde en del också men tjejerna var de som fixade och donade. Alex lagade pajer och frös in, och en vegansk efterrätt från scratch (blev bara en vegan till slut) (och det visade sig att hon var allergist mot jordgubbar!, typiskt)
Det blev både flera veganska rätter och icke-sådana. 
Men de gjorde så mycket annat, som jag inte ens visste om men anade att något gjorde de.
Lördag skulle det bli kalas för mig!
 
Fredag kväll anlände bror Hans, som skulle kinesa på min soffa. Brorsonen har en lägenhet jättenära min, som han delar med andra och lillebror skulle komma på genomresa så det fanns inte plats för pappa där. Svägerskan skulle dyka upp på lördagen.
Den andra brorns dotter, med man, kom och också till stan på fredagskvällen. De fick låna Alex lägenhet. Hon hade precis hämtat ut nycklarna och där var helt tomt. Men de hade med sig madrasser och frukost fick de alla hemma hos oss på lördags morgon.
Alla ungdomarna stack iväg till lokalen och började ställa i ordning samtidigt som bror och jag jag hämtade mina tårtor, på Ica Maxi.
Vi körde ut dem till lokalen i Malmslätt men stannade inte. Jag hade tänkt hjälpa till men tjejerna tyckte inte det.
De ville överraska, och det lyckades de med!
 
Istället blev jag upphämtad av bror och svägerska, för färd ut. De hade också med sig Susanne som kommit ner från Stockholm och anslutit sig till sällskapet.
Det var jättefint på fotbollsplanen, mycket grönt runt omkring och en fin dag. Lite molnigt och inte så varmt som nästan hela sommaren(då vi varit hemma i alla fall, har hört om nåt skyfall när vi var i NY) och det var man glad över: slippa svettas. Stort Plus.
 
De hade gjort så fint, dekorerat an massa och det rullade en video på väggen: bilder på mig från barndom och senare, nån gammal pojkvän syntes t.o.m. Och så från New York. Åh, så fint!
Maten var klar och framdukad förutom det som skulle värmas i ugnen. Ugnen gick inte att få igång. Men-när fler anslutit och slagit sina kloka ihop, så fick de igång den. Samma sak senare med kaffebryggaren och diskmaskinen.
Fördrink (uttänkt av moi) serverades. Folk droppade in och minglade. Brorsan var försenad och två av mina vänner ännu mer försenade-fördrinken gick åt i hästfart. Fanns även alkoholfri variant, gick inte åt lika fort så det fanns till alla till slut.
Vi bjöd på buffé: kallskuret,skinka,salami,kalkon. Uppskivad,ugnstekt ytterfläskfilé+kycklingfilé, potatisgratäng, tacopajer. Vegansk paj och pulled peaz, bulgursallad, salllader,frukt,ost och kex, hummus,tzatziki,paprikaröra...
Vansinnigt gott! Om man får säga det själv. Och så mycket beröm för maten! Tjejerna värda allt beröm de kan få-superduktiga och så bra fixat alltihop!
 
Under middagen så var det lite upptåg: alla hade fått ett uppdrag, skrivet under bordsplaceringskortet. Bl.a så skulle nån komma och krama mig tre gånger, en skulle upprepade gånger fråga vad klockan var, en skulle klappa högt i händerna och berömma allt, en skulle hålla ett smickrande tal. Jag fick att jag skulle klinga i glaset och resa mig och säga: Jag är ingen talare...och sätta mig igen. Men jag kunde inte låta bli att tala mig varm för mina flickor och tacka dem och tacka alla för att de kom och för en underbar tillställning! 
Ena brorsan hade fått i uppdrag (helt random) att utbringa en skål för kung och fosterland! Skitkul att min proletäre bror fått den! :) 
Andre brodern skulle berätta om ett minne han hade av mig: han hade redan förberett ett tal, musikaliskt sådant, Fyndigt, som vanligt.
De hade även gjort i ordning ett quiz och ett häfte med "snapsvisor".
 
Jag hade spånat om rullande musik från alla mina årtionden, så det blev lite blandat. Queen, så klart! Och nästan det finaste minnet från kvällen är när Bohemian Rhapsody kommer. Några av oss sjunger med lite grann och sen ökar det och ökar och  vi sitter och sjunger kör, för fulla muggar-i kapp med Freddie & co. I mina öron var det så vackert! Och mina tjejer, som kan texten utantill, min brorsdotter,brorson, brorsan själv, mina bästa vänner: underbara röster! :) 
Tyvärr verkar ingen ha fått med det hela på video, det hade varit toppen annars.
Så småningom blev det tårta(or.) och dans. Jag hade önskat ett Photo Booth och de flesta var med på att fota sig i roliga utstyrslar.
 
Det var verkligen en kväll att minnas och jag hoppas verkligen att jag ska det. Annars finns ju bilder och klipp att hjälpa mig tillbaka och njuta. Så tacksam, så innerligt tacksam för allt.
 
Hade föreslagit att vi skulle samlas på det hotell där flest bodde, för frukost på söndagen-det blev på Scandic city, vid ån. Bror och svägerska som bodde mitt i stan anslöt efter egen hotellfrukost. Men det blev bara familjen och Susanne, som var kvar också.
 
Vi drog iväg några stycken och städade ur lokalen, det mesta var redan gjort på kvällen men skurade och packade med matresterna.
 
Sen fick Alex hjälp att flytta, alla kusiner på plats hjälpte till. Hennes grejer var i mina förråd och de var klara på under två timmar! Bra jobbat.
Vi samlades hos mig, i omgångar, under och efter flytten. De fick resterna av tårtor och lite frukt och kaffe.
En broderns familj gick sen ut och åt innan de drog vidare. Och den andre stannade här och vi åt upp resterna och hängde. Trötta.
 
En härlig, fartfylld och fylld och alldeles, alldeles, alldeles underbar helg! Jag har ju sagt att jag inte ska fylla jämnt igen och det ska jag i så fall inte fira nämnvärt men en sån här fest skulle jag inte ha nåt emot att ha igen, eller få gå på. Hade superoligt, blev lite sentimental emellan men hll mig bra, tyckte jag. Hade varit lite orolig över det. Blir så överväldigad ibland. 
Tack alla inblandade- härligt att få ha er med!
 
 
              
   
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
• Kategori: AllmäntKommentarer (1)

Kommentarer:

1 Eva Trillian:

Så många härliga bilder från en kväll du sent kommer glömma! Stort Grattis igen ;) i efterskott! Önskar att vi varit där! Kommer när det är 70! ;)

Svar: Tack å tack! Ja, hade älskat att ha er där :) 70 lämna vi därhän, tycker jag...fast man ska väl aldrig säga aldrig :) Hoppas få se er snart
Trudilutti

Kommentera här: