Jösses!

Gårdagen var en dag för sig, kan man säga
 
Vi skulle ju städa som vanligt och jag skulle handla. Brukar alltid ta cykeln med mig och lassa på, för jag orkar inte bära. Bara det att det tydligen var punka på cykeln.
Så jag går till macken först, i tanken att det kanske räcker att pumpa, fast Tina som använde den senast sa att punkan inträffade på vägen. Nåja, kan man spara en slant så vill man ju försöka. Fast det slog tillbaka på en gång! Hade knappt satt pumpen till munstycket förrän det small till, jag fick en smäll på handen och däcket hade exploderat!
Jaha.......ta sig till cykelmojjen då. Som alltid, alltid, säger: Vi får byta däcket! Oavsett vad som är felet. Fast denna gång får han sin vilja fram. Och jag som ville göra det så billigt som möjligt, åker på storsmällen istället. 'suck'
Kunde ju inte dra cykeln, då bara fälgen fanns kvar, så det var bara till å bära- jag! Som inte orkar nåt. Lyfte bakändan, än från vänster sida, än från höger sida. Gick ca trettio meter, så var jag tvungen att byta sida. Sån bra ork har jag i mina armar. Tog en stund men till slut var jag framme. Och det var stängt, såklart!! Fick lämna den utanför
 
Eftersom vi visste att det kanske(troligen inte, enligt dotra) inte skulle hjälpa att pumpa, så skulle jag meddela henne så hon kunde komma och vara bärhjälp. Så jag ringde henne så snart jag kommit in i centrum- nähä nä. Mobilen var död. Vad göra vad göra?
Jag gick genom centrum och tänkte att jag är väl tvungen att gå hem och säga till då. Men så stod där en kille, med hund och mobil i handen. Och han lånade ut sin mobil till mig, snäll som han var. Jag skulle ha ringt men tänkte att Tina inte skulle svara på okänt nummer så jag var smart och skickade ett sms: "Mamma. Mobil död. Kom" Tackade för lånet av mobilen och gick in och började handla
 
Efter ett tag testade jag mobilen och lyckades få igång den och hade  missat samtal och sms från henne. Ringde upp henne och frågade om hon sett meddelandet: "vilket meddelande? nej" Hmm
Nåja, hon kom och vi tog oss hem. 
 
Men sen började vi prata om det där meddelandet. Tina har ett mobilnummer som är väldigt lätt men man kan vända på sifferkombinationen väldigt lätt också. Och det gjorde uppenbarligen jag. Vilket då ger tanken: Vem fick det sär meddelandet? Ringde de tillbaka till killen med mobilen? Blev de oroliga? Undrade vem mamma var? Eller, som Tina tll slut klämde fram: tänk om den mamma de känner är död? Tror de då att hon skickar ett meddelande från Andra sidan? Och ber dem komma dit!
Kittlande tankar och lockade oss till gapskratt.
 
I fredags firade en kompis att hon fått jobb, med att gå på Ikea och jag hängde på. Är väl aldrig tråkigt att gå på Ikea och strosa, och kanske handla nåt.
Den här skylten lockade förstås till stora garvet:
 
 
Idag har städningen blivit av, samt en kort-kort promenad i den soliga naturen. Nu ska det fyllas på i dosetten för veckan och lagas Gulasch-gryta
 
 
 

24 januari

Äldsta dotterns födelsedag. Började med att få en datortomgrafi av buken, premiär i en sån.
 Men sen var det kalas, med lite presenter och fransk chokladtårta
Och ett besök på Afrodite, där vi åt kalamari. Det blev en baklava med glass, trots att vi inte hade annonserat i förväg. Som alltid.
Hem för lite film och nu sova