trudilutti

Och nersjunken i soffan känner jag mig trött, tröttare, tröttast.

Det har varit en turbulent vecka, rörigt i och med att jag behövt ändra schema flera ggr, ett par dagar, mer än en gång den dagen. Dialys på Garnisonen, läkarbesök, sjukdag, huvet fullt av röriga tankar, dialys igen på Garnisonen, med efterföljande  ultraljud av fisteln och beslut att invadera den igen. Oro att det skulle få ske idag, och förstöra helgen.

Men nu blir det på måndag istället. Idag fick jag åter åka till Garnisonen för dialys, fick byta skift på jobbet. Igår på Garnisonen så fick jag först in min trubbiga nål men det gick väldans trögt att dra upp sprutan. Så vi skulle ta en vass nål men jag vill inte göra det själv (efter mina tidigare missöden) så tjejerna försökte. Den första kom ingen vart alls. Nästa på't: tog en bra stund att "gunga" in den. Att då tänka på, innan fick jag in en trubbig nål, i mitt gamla hål med kanal. Och nu gick det inte att få in en vass nål! WTF, kan  man lugnt säga

Början av dialysen var lite "rocky", det svajade ordentligt, men sen gkorde de en undersökning av flödet och höll på där med slangarna osv. Därefter var det som att det hade spolats bort nåt skrot som legat ivägen, för sen snurrade det på och resterande timmar gick larm-fria

Stefan ringde och fick en akut-tid på Fys Klin, för ultraljud av fisteln, direkt efter lunch. Åt lunch på sjukhuset, storkökslunch, alltså inte så värst vidare bra. Men mat,.

Undersökningen visade en förträngning, precis där vid hålet och kanske lite koagulerat blod på kärlväggen. Bara avvakta när ingreppet ska bli av

Blev sen till jobbet, sen möte, sen snack i telefon resten av dan.

Hade först avtalat att jag skulle åka till dem för dialys på eftermiddan idag. Men Stefan ringde upp mig och sa att det var dumt, för hände nåt skulle ingen finnas kvar på sjukhuset. Så vi skiftade schemat igen och jag stack dit på morronen.

MEN: jag ville testa att sätta min vanliga nål först, och kors i taket! det funkade! Och körde på utan hinder, hela tiden. Då visade det sig  att de avvaktat för att se om det gick dåligt skulle de sett till att jag fick en akut-tid idag, för angion. Men nu ska jag åka in på måndag morgon istället.

Väldigt skönt, eftersom Tina är i Göteborg i helgen och Alex jobbar. Och jag behöver handla osv, så jag var bekymrad innan. Men nu blev det ju inte så.

Så nu sitter jag här, känner tröttheten komma ifatt mig (svider i mitt röda öga, det blev så inatt, vet inte varför men det "rispar och raspar" och känns torrt och ömt) Känns rätt skönt att vara ensam hemma, faktiskt. Vilket det inte hade gjort om jag gjort ingreppet idag