Hollow-Halloween

Den här veckan har jag inte varit på topp, riktigt. Visserligen gick det bra på träningen och hoppas det gör det imorgon också, Men i övrigt: att cykla är jobbigt, tar  mig fram med möda, benmusklerna blir trötta så in i bombens snabbt. Och så fort jag rör mig, blir jag trött och tung i armarna och ibland skakig. Framför allt på förmiddagarna. Hemåt brukar det gå bättre och även efter ett tag på jobbet. 
Igår blev det ingen promenad, det är så konstigt nu när mörkret faller så tidigt. Båda tjejerna var här hemma och åt så jag kom mig inte iväg. Men tänkte att det kanske inte gjorde så mycket även fast det "kändes" konstigt.
Men idag blev det av. Först så bad jag Tina dra fram löpbandet vi har (förvarat under hennes säng som dammsamlare) och testade det. Tänkte att en halvtimme på det är bättre än att gå ut i mörkret. Men det var ju helt kasst, jag klarade inte av att gå på det alls! Så jag drog ut i alla fall i 40 minuter med musik i öronen. Regnade lite gjorde det så jag fick vända först och hämta paraply. Men det kändes riktgit skönt efteråt
För mig blir det visst inget Halloween- firande men T ska på party imorron Hoppas jag får ta en bild av henne innan hon sticker
 
 
 
 
 
 
 
 

Ihärdig

Simone beslutade visst att dra förbi oss utan större uppmärksamhet. Det blåste knappt, om man säger. Inte så man vaknade av det i alla fall, då blåste det mer häromnattten.
I morse blåste det ungefär som vanligt och regnade. På med regnbyxor, regnjacka, min fina romerska keps och ut-soooool!. Men när jag segat mig till Mjärdevi började det där. 
Segar mig fram igen, känns som att ingen kraft finns i benmuskler framför allt, men även armar. Blir helt slut för minsta lilla. Undrat om jag har nån inffektion i kroppen?
Funderade på om jag skulle klara av så mycket på träningen. Men när jag cyklade dit kände jag mig lite "lättare", inte lika tungt att trampa på. Och när jag började så kändes det inte alls illa. Rodden en minut extra och crosstrainern också. Körde sen alla de anvisade övningarna tre gånger som vanligt. Och jag stod på benen! Karin jpbbade inte så en kollega var in och kollade till mig och han tyckte att jag var ihärdig. Ja, när envisheten äntligen slår till då är jag ihärdig
Tungt dock att cykla hemåt sen. Var tvungen inom affären och blev alltså ännu senare än vanligt. Så till slut kände jag, nej, jag vill duscha occh sätta på en tvättmaskin. Och det kan jag inte göra när jag sitter i dialys, så jag hoppade den idag. Jag kör ju imorgon bitti igen.
Det var riktigt skönt att få ta lite ledigt för en gångs skull. Tina jobbade dag så hon kom hem till middag, också för en gångs skull Det blir felra dagar den här veckan. Och jag har kommit ifråån att laga mat till flera så jag vet inte vad jag ska hita på. Men idag blev det fullkornspagetti och lite köttfärs och broccoli
 
 

Here comes Simone!

Stormvarning. Väldans storm över Brittanien och på väg hitåt. Slår väl värst mot västkusten men vi ska visst få oss en släng också. Man kanske vaknar i natt av att nåt flyger in i fönstret. Förhoppningsvis inte och förhoppningsvis blir det inte så illa. Annars kan det bli problem att ta sig först och främst till jobbet men sen till träningen. Får inte missa!
 
Tog mig en promenad efter dialysen trots mörker och regn i luften. Blev bara en kortis och precis när jag vek av där hemma så började regnet igen. Tina cyklade när det regnade och det lär regna när hon ska hem. DÅ kanske det börjat blåsa också. När jag var ute var det lugnet före.....det har blåst massor de senaste dagarna och mer, men då var det lugnt
Och även om proenaden v ar kort så var den snabb. Samma promenad för nån månad sen hade tagit  minst tio minuter längre. Och nu har jag svettats medans jag packade upp apoteksvarorna. Det är tunga kartonger
 
 
Nu hoppas jag mina vänner på Sveriges framsida klarar sig bra i stormen!