En stund helt ensam
Steg upp innan Tina gick hemifrån, plockade undan lite och gjorde frukost och fixade sen maskinen tills Marie dök upp. Hon satt med mig ett tag men sen gav hon sig iväg till jobbet. Det kanske var en test, att låta mig vara ensam en stund. Hon tog med sig nyckel för jag kan ju inte gå ifrån för att öppna. Faktum är att det kändes lite..jag vet inte..inte skrämmande men: jag har ju lite problem med hörseln och maskinen surrar och klickar och låter. NÄr man hör något "bakom" den, alltså nån annanstans ifrån, så blir man lite stirrig; vad är det jag hör? Är det katterna som gör nåt eller händer det nåt ute i min lägenhet. Så är det ju givetvis inte men obehagskänslan av att sitta klistrad och inte veta vad som försiggår är inte så rolig. Ska försöka köra i så nära anslutning till att Tina kommer hem, som möjligt
Marie kom tillbaka när det var nån timme kvar, men sen sa jag att hon kunde åka, när jag började ta bort nålarna.
Diskningen gick utan problem och larm idag, skönt. Hoppas det bara var tillfälligt larm igår
Alex kom igår efter jobb och träning och tog med sig myspysen Alice hem, för ett par dar. Så idag är det lite tomt här. Igår var hon på mig under dialysen och ville kelas och klättra på mig. Idag kom istället Agapioch både hon och Sessan hoppade upp på bordet där jag har allt jag behöver. Som tur var efter att jag använt dem, men det måste gå att få bort dem, en gång för alla.
Tänkte först gå en lång promenad men tills jag kom mig ut( efter diverse telefonsamtal osv) så var solen borta. Det blev en lite kortare promenad och en sväng till apoteket
Här står maskinen på disk
Den ser ju rätt beskedlig ut ändå - robot-kompisen!
HEJA MALIN FRISKT HUMÖR ... du fixar ju det här galant! :)