Lång dag

Började med en taxichaufför som följde efter en annan. Jag kunde lika gärna ha sagt "follow that cab!"
Nej men, i gården bakom min, bor tydligen Bassman(Bissman) en annan dialyspatient, som inte kan nästan nån svenska. Min chaufför hade trott att det var honom han skulle hämta så det hade han gjort, men kommit på misstaget snart. OCh hämtat mig istället. Men nu nöjde han sig inte med att köra mig utan svängde in bakom den taxin som nu hämtade Bassman ( jädrans onödigt det också, vi hämtas från samma ställe och körs till samma ställe, varför två bilar???) Och sen följer han honom hack i häl, hela vägen. Ibland spurtade han och gjorde omkörningar för att inte missa sin plats bakom honom. Jag fatta nada! Väglaget var ju inte det roligaste heller. Men jag sa inget, men klagade på brist av samåkning när vi kommit fram i alla fall. Till min personal alltså.
Nåja, dialysen gick bra, nålarna hamna där de skulle. Men sen  droppade rtrycket, så vi fick stänga av vätskedragingen. Micko "gräla" på mig, han trodde att jag ville tvinga ner vikten, men sanningen är att jag inte riktigt begriper mig på det där tänket än. Hur man ska tänka, blodtryck visavi vikt , så ska man dra si och så mycket vätska.
Jerker, läkaren från VC ringde äntligen och berättade att proverna visade att jag kan ha en inflammation i tarmen så han ska  fixa en remiss, till en större undersökning på sjukhuset
På vägen hem ringde mattläggaren så jag hann knappt innanför dörren innnan de var där. De fixar det på en dag, sa han. Vi bestämde nästa onsdag morgon.
Sen blev det att äta lite rester och sen stapla iväg för fackmöte på jobbet. Kallt var det och  träligt väglag, men det var bättre på cykelbanan. På vägen ringde Jerker igen. Nu hade han tänkt om lite, han tänker göra en undersökning först själv, innan han  skickar en remiss. Kanske den inte behövs. Han ska även ta bort en leverfläck som sitter lite illa till. Sen var då frågan om när. Han är på nåt annat ställe, på utbildning de flesta dgar och i december ska han vara på VC bara enstaka gånger. Han föreslog nästa  tisdag men då har jag precis kommit till baka till jobbet så det tyckte inte jag passade. Han grymta och leta i sin kalender men till slut så säger han att han ska komma in enbart för detta en onsdag, då jag kan på eftermiddan. Så vi bestämde den 12:e. Ibland känns det som om spelet går mig i händerna, som om jag är en marionettist,(vad heter det?) som får dockorna att göra vad jag vill. Samtidigt är ju inget av dessa saker nåt som jag egentligen vill få gjort, så då sket sig väl den tankegången- no pun intended!
På jobbet verkar folk glada att jag kommer tillbaka. Själv är jag lite orolig, det känns som att det blir så mycket.....och alldeles för lite pengar!  Mötet gick bra, skrev protokoll på datorn. OCh så ringde en kille från Crendo, jag har felanmält( idag) att jag fryser hemma, elementen har ännu inte kopplats på. Och vi bestämde att han ska komma imorrron bitti, för imorron ska jag till dialysen på eftermiddagspass, för en gångs skull. Blir ju fler såna framöver. Ja, nu hoppas jag bara att jag inte ska blanda ihop eller glömma bort alla dessa appointments som jag stämt idag.
Trodde att jag skulle kunna få skjuts hem med Rickard, varje gång jag har varit där på möte så har han erbjudit mig, men då har jag alltid haft cykeln. Men nu slutade han inte förrän fem. Tänkte gå hem också men har ont överallt idag, ben, rygg, muskler här och där och när jag kom ut började jag frysa nåt fruktansvärt. Så jag tog bussen.
Givetvis fanns det inga pengar kvar på mitt busskort men när jag skulle skicka sms tog bussisen kortet och gjorde nåt med det så jag hade en giltig biljett. Ja, jag säger ju det!! :-)
Hämtade ett paket i centrum och äntligen var jag hemma!
Nu är Alex på väg till Rom. Ska vara borta i 3-4 dar. Hoppas allt går bra!
Nu väntar jag på Tina och att få i mig lite mat
 
 
 

Idag ser jag ljusare på livet

Bara för att det snöar! Så det så!
Än så länge bara blötsnö, så det är slaskigt att gå och man blir blöt o fosserna, men snart så.......det ska bli kallare och  fortsätter nederbrden kan det bli finemang
 
Dialysen igår gick felfritt, gjorde allt utan hjälp. Fast trtycket sjönk lite väl mycket kanske. När jag var klar låg det på 105/68, det är nog på gränsen. Idag nuddade jag nog vid 100 ungefär, jag blev lite illamående och kallsvettig men det gick snabbt över, så jag gjorde inget åt det. När jag gick hem var det 120
Dock blev det lite problem när jag skulle sticka andra nålen idag. Tänkte att jag skulle klara allt själv, utan ens det övervakande ögat. Så jag började, och den första nålen fick jag in, efter lite lirkande. Men den andra, som jag ju brukar få hålla på med ändå längre, den vill inte gliiiiida in i mål, så lätt utan det går trögt men den är på rätt väg ändå. Nu fick jag in den men den måste ha varit lite vinklad åt fel håll, för väl nere var det tvärstopp. Efter at ha kämpat en stund så ropade jag på Helena. Hon försökte med en ny nål, var lite koagler i den första, och jag fick också försöka igen. Men till slut kallade vi på en som stuckit mig förr och hon fick in den, med lätthet dessutom! Äh, jag vet inte. Men inte kommer jag att känna mig säker på detta och göra det hemma själv, på ett bra tag ännu!
Hemma försökte jag få tag i försäkringskassan , vilket återigen, visar sig vara mer eller mindre omöjligt
Beslöt mig för att trotsa snöyrvädret och ta en promenad. Blask blask, men jag klarade mig från att bli blöt tills jag var nästan hemma. Det är jobbigt att gå i sånt väglag, foten sjunker ner och man får träningsvärk som när man gjort tålyftningar. Bra träning
Igår när jag kommit hem så hittade jag ett gäng handdukar på golvet nednför linneskåpet så jag vek ihop dem, i tron att nån katt försökt ta sig upp och rivit ner dem. Och stängde dörren. Några timmar senare när jag ska servera damerna mat så saknas Lillan, och kommer inte trtots rop. Ja, såklart låg hon längst inne i linneskåpet
och sov. Hon fortsatte sova där tills Tina kom hem, är visst skönt
 
Jag har knoppar i köket
 
Vi väntar tillökning :-)
 

T'is the season, always the real thing

Oj oj helgen är över redan. En vecka närmare Jul och kyla har utlovats till slutet på veckan. Kanhända kommer det lite snö?
Lördan gick som vanligt undan, städ och handlande tog mesta tiden. Alex dök upp och åt lite innan hon drog vidare. Annars var det inget särskilt. Inte heller söndagen bjöd på några överraskningar. En vän ringde  och pratade bort en stund. Annars satt jag i soffan hela förmiddan. Kände att jag var tvungen att göra nåt, trots att jag var trött, så det fick bli ett zumba-pass. Middagen bestod av  fläskfile med lime-sås ( lime, honing, soja, sambal oelek creme fraiche) blev lite starkt men annars var det väldigt gott. Alex kom inte förrän senare, då hon hade annat för sig
Jag har inte mått helt bra i helgen, lite dov värk i magen och huvudvärk. Mot slutet lite illamående också.
Detta höll i sig idag också. I taxin var jag på väg att somna. När Marie fick höra hur jag mådde tog hon ett prov för att kolla om jag hade nån infektion, hon misstänkte bukhinneinflammation. Men det var det inte, som tur var.
Men huvudvärk och lite illamående fortsatte. Magvärken försvann men återkom senare
Kom ihåg, av en händelse, att jag hade tid för mammografi på eftermiddagen. Så det blev att ge sig ut i regnet. På vvägen dit ringde Mattias och b ehövde en signatur av mig. Vi sa att vi skulle mötas när han slutat. Nu var det bara så, för en enda gångs skull, att jag fick gå in på mottagningen direkt jag kom dit, före utsatt tid. 
Aj aj, mina tuttar!!
Men det var snabbt avverkat och sen vankade jag in till city och hade en hel del tid att döda. Gick runt i lite affärer och som vanligt fick jag fruktansvärt ont i ryggen efter ett tag. Men till slut så kom han och sen kunde jag åka hem