Midsommar

Det är trevligt att fylla år på midsommar, som någon sa, tänk så många som firar din dag!

Jobbmässigt har det varit full rulle, mer än vanligt, känns det som, men det gör det å andra sidan varje vecka numer....vet inte om det är inbillning men det verkar ringa mycket mer än vanligt.

Ovanpå det så var jag till hemdialysen i tisdags, har ett bråck bakom navel och katetetringång, men de tyckte inte det var så farligt. Så nu har jag börjat om med dialysen! Attans, jag som hade hoppats få vara fri denna sommar också...
Det är inte roligt alls, tungt och bökigt, bullrigt(i magen) och en massa att håll areda på. Till råga på allt så lyckades jag med konststycket att glömma en av de viktigaste sakerna när man ska sköta påsbytena: lufta slangarna, låt lite av vätskan från den övre påsen rinna ner i den nedre påsen, innan du släpper på in i magen, så du inte får in en massa luft!! Efter en dag hade jag så fruktansvärt ont i axlarna, jag bara skrek och kunde inte slappna av. Om det nu bara var detta eller om det också var på grund av muskeluppror , vet jag inte helt, det fortsatte även efter att jag kommit på mittmisstag(efter typ fem byten!) i typ två dagar till men nu äntligen har det gett med sig, även om jag känner av det fortfarande. Jag är inte den som poppar painkillers så fort man känner smärta, men denna gång var jag tvungen för att kunna slappna av och sova. Nåja, man lär av sina misstag, det är så sant som det är sagt!

Födelsedagen då: Kvällen innan var Alexandra här och hjälpte till att göra tårta. Det blev en smarrig tårta sompåminde om den mamma alltid gjorde.

Samtidigt gjorde jag iordning satsen till Kosacken och la på frysning. Den skulle vi sulta på på midsommarnatten, tänkte vi.

Vanligtvis brukar vi gå upp på morgonen och sjunga för varandra, men eftersom en unge flugit ur boet så tyckte jag att vi kunde ta firandet senare.
När Tina vaknade sjöng hon lite för mig i alla fall, sen drog hon till Alex för att hjälpa till att bära hit grillen(jag har inte hunnit köpa en ännu) samtidigt som jag plockade undan och tog en dusch. Hade precis kommit ur den när det ringde på dörren-då kunde jag ju inte öppna. Men jag tänkte att om det var tjejerna så kunde de ju öppna själva. Jaha, det gjorde de och kom in :
Och sjöng  och blåste i såna där tutor! Gullungarna! Bara att jag stod där i bara mässingen-haha, men det var ju bara de som såg det :-)

Under dagen så ringde flera och grattade, några sjöng vackert, bland annat hade brorsan pappa hos sig, på midsommarmiddag, sill och nubbe(gubben glad) och han var med och sjöng för mig. Det värmde! Jag  hade tänkt på honom och på hur han aldrig nånsin glömt vare sig mig eller barnen, förrän han blev dålig och hur man kan sakna det, trots att man är så här gammal. Blev också gråtmild då mina kusiner ringde och sjöng och min farbror, som jag inte pratat med på flera år, ville hälsa på mig. Han är också ganska illa däran, om än mycket bättre än pappa, men  jag blev så sentimental. Han var gift med min faster, som jag älskade högt :)

Senare på eftermiddan satte vi på grillen, vädret var inte det bästa men det regnade inte på hela dagen. Däremot blåste det senare så vi satte upp väggar av allehanda slag runt vårt partytält, och vi lyckades faktiskt sitta där ända till efter midnatt. Under den tiden regnade det ett par gånger men inte så krafitgt. Men då, vid midnatt, började det  friska i så då drog vi oss inåt.
Vi lekte lite charader tills vi gick och la oss. Alex och Alice sov över så vi hade en mysig morgon dagen efter också. En riktig slappardag , belv det. Det regsnade och åskade en del, men på eftermiddan klarnade det upp. Då drog Tina och jag till Alex och så grillade vi där. Sen såg vi på de tre sista avsnitten av Oprah, tills det var dags att dra sig hemåt.
Idag är det sol och fint väder och det ska det visst vara några dagar framöver-härligt. A sticker på festival i veckan så det är bra om de får fint väder, ju

Juni redan kommen

Jaha, halva juni och mer, har redan hunnit avverkas. Just nu är det regn och tråkväder, sedan nån vecka tillbaka. Förra helgen var det dock varmt, ja i alla fall i Uppsala
Vi åkte tidig morgon från ett kallt och ruggigt Linköping och anlände till ett soligt och varmt Uppsala
Lyckades få vra väskor inlämnade hos en snubbe på stationen, bagageinlämningsboxarna funkade inte, och så traskade vi genom stan till Domkyrkan. Alex ivirgt plåtande  hela tiden. Vi ar uppe i kyrkotornet och tittade på gamla prylar, häftiga kläder och juvelbeströdda kalker.

Tände ett ljus för mamma i kyrkan
Sen tog vi bussen till pappas hem, hn var färdig egentligen, men vi lyckade få med honom ner där vi väntade på att Anders skulle hämta oss.
Det är stor skillnad sedan jag såg honom sist, han tacklar av mer och mer. Han kan inte lyfta fötterna och han hasar på som en robot. När vi gick in i hissen fortsatte han att gå rakt fram, trots att det tog slut ochhan stirrae sig sjlv i spegeln framför sig, så fortsatte han attt "gå". Fick honom att vänd sig om, med stor möda.
Men hos Anders var det trevligt, pappa ssatt på en stol, åt lite, drack lite vin, plockade med brödet och med glaset framför sig. Men var  på det hela taget ganska lugn



Festen var som sagt mycket trevlig, det var roligt att träffa alla, och alla kusinerna umgicks. De bjöd på caterad mat, italiensk buffé, som var jättegod och alldeles förträffigt passande  en sån varm dag.
Vi satt kvar ute till sent på kvällen och lekte ordlekar. Pappa hade blivit hemskjutsad tidigare på kvällen













På morgonen cyklade Anders och jag bort till honom, men  nu vara han väldigt orolig. Kunde inte sitta, eller ligga mer än et par minuter åt gången. Sen upp och hasa bort till dörren, eller så, och tillbaka igen. Han visar ingen större reaktion när man pratar med honom eller nån större glädje. Men då jag skulle gå och frågade om han ville ha en kram så var han med på noterna och gav mig också en ordentlig kram. Det var det starkaste intrycket jag fick ut av honom denna gången
Efter att flickorna mornat tillsig och ätit frukost, gav vi oss iväg in till stan igen. Vi hade tur och fick lämna väskorna i receptionen på ett hotell, utan kostnad(dagen innan kostade det oss en femitlapp). Sen vandrade vi genom stan igen, denna gång med  riktning slottet.

Vi tog en sväng förbi universitetet först och vi var tvungna att stanna några gånge innan vi nådde slottet...det är ju bara uppför! Men fram kom vi. Själva slottet hade inte så mycket attt bjuda oss, utsocknes, som ville titta på hur själva slottet såg ut inomhus, typ som man gör på Stockholms slott. Iceh, det enda de kunde bjuda oss på var en utställning, men enligt receptionisten skulle det inte ge oss så mycket känsla av själva slottet och hur det sett ut. Så vi nöjde oss med borgruinerna. Det kostade desutom skjortan, men fick vår fantasi att leka


Efteråt gick vi "bakvägen" ner till Flustret och vidare in i stan, där vi åt en , icke vidare godkänd, pizza, innan vi hämtade väskorna och satte oss på tåget. Som till slut blev två timmar försenat! På grund avsignalfel, sniglade vi oss fram, tillKatrineholm. Först därefter gick det i normal fart. Så vid halv tio var vi framme. Jag ar så färdig och hade ont överallt på morgonen, att jag inte orkade gå upp. Det tog flera dar innan jag blev mig själv igen.
Jag var och tog prover den dagen också, när jag mådde som sämst, med darriga kn än och allt. Varpå läkar-Stefan ringer två dagar senare och upplyser mig om att nu är min frihet över, nu måste vi börja om med dialysen-då värdena blivit drastiskt sämre. *suck* Jag som hoppats på att få ha lite frihet över sommaren i alla fall
Igår var jag till Alex, Tina hade sovit över där och  vi kollae lite på tv, å vi upptäckte att det var längesedan vi sett katten. Tror ni inte hon hade smitit ut genom fönstret!! SÅ det blev att gå ikring och leta och ropa. Hon brukar komma när man ropar men gav sig inte till känna. Till slut hittade jag henne ett par gårdar bort, hon bara kolladepå mig när jag ropade hennes namn, och fortdatte sedan att nosa på blommor eller vad det var. Men det var inga problem att lyfta upp henne, fast hon började krumbukta efter en stund och försöka ta sig ner. Men jag lyckades få hem henne i alla fall, till en mycket lättad matte!
IDag regnar det och det ser väl inte alltför lovande ut inför midsommar, men hoppet har vi kvar!

Värme

Under veckan har det blivit varmare igen. Fast på jobbet är det kallt, så man får lite av en chock när man kommer ut.
Det har blåst väldigt mycket, i Skellefteå var det en tromb som slet med sig träd och grejer. Usch

Nu har man ledigt i tre dagar, var ledig i torsdags också , men jobbade fredag så det blev inte riktigt långledigt. Nu är det sönda och man har en ledig dag kvar, det känns skönt

Alex har ju flyttat och jag saknar henne massor. Igår skulle de ha inflyttningsfest och vi fick ta Alice, så inte hon skulle bli skrämd.

I fredags bjöd Jeanette över mig att titta på fotbollen, Sverige spelae. Inte så intresserad av fotboll men det kan vara kul att titta med andra. Carina och Lars kom också dit. Nu stannade jag itne så länge, med tanke på att jag hade börjat tidigt på morgonen. Men det var trevligt

Och igår eftermiddag haffade jag Anna och frågade om hon ville komma hit, hon hade ju en massa ljus att hämta. Så det gjorde hon och vi spenderade eftermidddagen i trädgårn. Helt plötsligt uptäcker jag att kllockan är 8 och vi har inte ens tänkt på nån mat. VÄrmde klyftpotatis och en grillad kyckling, gjorde lite tzatziki och lite rosé till det. Det blev helt okej och vi hade trevligt, Tina med.
Katterna var ute hela tiden och sen sov Alice i min säng hela natten.

Nu väntar jag för att se om Alex kommer på lite kaffe eller nåt innan hon går tilljobbet. Sen kommer hon att hämta Alice ikväll, när hon slutat. Men vore trevligt att få prata lite med henne. Hon har i alla fall bjudit hit sig på middag imorron! Så dåfår jag rå om henne lite.:-)