Halva semestern avklarad

Det är juinte klokt vad fort tiden går! Snart är man tillbaka på jobbet igen...uj,uj
Den här veckan har jag: skrivit kontrakt på nya lägenheten, fått en entimmes, intravenös, järninjektion och fåttt denna lägenheten besiktigad. Det var jag riktigt nervös för, eftersom Alex rum inte är så snyggt. Som tur var gick hon dit sist, så hon såg hur väl hållen resten av lägenheten var. Hon ville hjälpa till och se mellan fingrarna, men bara om de nya tänker tapetsera om-så nu får vi hålla tummarna för det. Annars måste jag få tag i n ån som kan göra det billigare.
Jag har också träffat vänner: på onsdan möttes Anna och jag upp och gick på shoppingrunda, till Catrins barn.Vi konstterade att vi passar alldeles utmärkt som personliga shoppare :-) När vi var färdiga med det tog vi en lunch och så småningom, trots att jag tänkt mig hem, ett par öl, på torgets uteserveringar. Det var varmt och fuktigt och det föll sig naturligt.
Dan efter bestämde vi träff med vår skönsångare från Vägtullarnas testtid, då vi jobbade tillsammans och hade så fruktansvärt roligt! Han har nu gått färdigt läkarutbildningen och gör sin AT-tjänst. Han var på. Jag var sugen på kalamari, det var egentligen därför vi skulle gå ut, så det blev edn tripp till Afrodite. Där blev det både förrätt och huvudrätt, mums så gott. En stor Keo blev det med, och en grekisk kaffe som finale. Dyrt blev det också, men nu blundar vi för det. Jag unnar mig inte ofta något. Den kväller var inte vädret med oss, det regnade
Efteråt åkte Anna och jag hem till mig och tog ett glas Fanta-me-rosé och självklart en Kosacken, för det hade jag ju lövat henne
Torsdag och ffedag har jag tagit ordentliga promenader-på torsdagen stötte jag t.o.m på ett par rådjur. Det måste höra till ovanligheterna här, i skogen här är det ju så mycket folk hela tiden. De var små, mycket mindre än jag trott
Idag ar det inte blivit många k nop, jag har varit och handlat och nu har jag nyss ätit lite hemmagjord pizza. Resten får bli middag en annan dag
Jag har också beställt tåg till Uppsala nästnästa vecka. Och så har jag hittat en grupp på fejjan med en massa gamla härliga bilder från Skellefteå
Nu ska jag fortsäta njuta av min ledighet :-)

Semester

Lite trevligare är det då att man nu har semestert-äntligen, får man väl säga!
Första veckan har redan gått så man har nästan inte hunnit känna av att det verkligen är semester.
De första dagarna förra v eckan var det massor som skulle fixas och huset skulle städas,. det skulle handlas osv, för på torsdag sen så kom bror och familj på besök i några dagar
I början på veckan sa jag också upp min lägenhet och tackade ja till en trea en bit bort, hos Stångåstaden. Tyvärr är det int emer än 600 mindre i hyra per månad, men det är ändå 600, blir en del per år, ju. Flytt blir den 1 oktober, alla som känner sig manade får komma och hjälpa till! Har inte ens  nån som kör bil än,än mindrfe släpkärra men det ska nog lösa sig. Ska försöka rensa en del nu under semestern. Hoppas bara jag inte glömmer det-det är jag annars duktig på
Under brorsans besök hittade vi på lite. Första kväller kunde vi, trots att det regnat tidiare, ändå sitta ute och äta het paj, lite vin blev det allt också
Grabbarna och Tina sov över hos Alex, det kändes liksom bättre, för dem. De kom hit på morgarna och åt frukost
Andra dagen promererade vi mot stan, det var först ingen sol, men varmt och fuktigt. Vi gick förbi kyrkogården och besökte graven. Sen tittade vi in i Domkyrkan. Därefter var vi hungriga så väl framme i stan så åt vi lunch på Steve's Coffee -sen väntade vi på bussen, i solen på Torget och åkte till Flygvapenmuseet. Vi kom lite sent, hade drygt en timmme på oss, men hann se och testa på en hel del ändå
Vi
hittade ett gammalt träd som grabbarna faktiskt nådde runt, tre personer
På lördagen var vädret på vår sida, mestadels, också, trots att pronoserna lovat regn alla dagar så valde vädret själv att åska och regna på natten istället. Vi tog då bussen till Bergs slussar. Några modiga, läs famlijen från Norrland, badade, medan vi andra satt och tittade på.
Matsäck intogs också-gött
På kvällen fixade vi middag hemma hos Alex. Dock hade vi inte lika tur med vädret nu, efter att hela dan dränkt oss i sol, valde kvällen att dränka oss i regn istället. Men vi lyckaders grilla, och det var jättegott! Andra brorsan med fru dök också upp
Mycket trevligt
Söndag gick mest åt att försöka ta reda på hur , dels deras hemresa, dels tjejernas tågresa till Arlanda, skulle knna lösas, eftersom ovädret gjort att tå¨gen ej kunde gå mellan här och Katrineholm. Mycket tjafs fram och tillb aka, men tiull slut läster det sig- bara för att ändra sig igen senare. Till slut kom de iväg, buss till Katrineholm, fick ta ett annat tåg än det tänkta, därifrån, och sedanbetald taxi till Arlanda. De hade ju några timmar innan flyget skulle gå så det var inte problemet, utan snarare-kommer de fram över huvud taget? Men det gjorde de och nu väntar jag på att få något livstecekn från dem, kanske dyker de upp på fejjan under kvällen
Imorron ska det skriva<s kontrakt- sen ska jag börja anmälan flytt lite varstans-kanske

Det meningslösa våldet kommer närmre

En svart dag för Norge, Norden, hela världen, då en ensam högerextremist villl utplåna alla som hjälper islamister och ger sig därför på försvarslösa ungdomar på ett sommarläger på Utöya i Norge, samtidigvt som han(och kan ske fler) utlöser en bomb/bomber i regeringskvarteren i Norge med flertalet döda och sårade som följd. På Utöya får hela 85 ungdomar och vuxna sätta livet till för att denne förvuxne, vilsne pojke, full av hat, känner att det är nödvändigt.
Det är tragiskt och det tar oss hårt i Sverige, för att det är så nära. Vi känner oss bedövade och skakade, helt naturligt. Ändå börjar folk höja röster om att, "jag vill se er reagera lika starkt nästa gång ni hör om en självmordsbombare i Mellanöstern, eller liknande" men, även om det också är fullständigt fruktansvärt hemskt så är det naturligt att det inte påverkar oss lika starkt. Det är inte i vår närhet. Kanske också är det inte människor vi känner större gemenkap med, annan religion, annat utseende eller vad det nu kan vara. Precis som de inte kan känna samma sorg och upprördhet för detta vansinnesdåd som drabbat Norge, av samma skäl.
Jag tycker att svenskarna har visat upp en sida man kanske inte så ofta ser, på en nationell nivå-en empati man inte ofta ser i dessa tider.
Vi skänker i alla fall våra tankar till de drabbade familjerna